Jag kan inte sova riktigt nu, då jag gick upp alldeles för sent idag, tror det var närmre ett än tolv till och med. Sitter och lyssnar på The Asteroids Galaxy Tour och leker med datorn. Tror jag ska skissa lite som sömnpiller.

Gårdagens afton var i alla fall helt dundermysig. Det var jag och Maria och en massa sönderdregglad nypotatis med en massa sill och kondisbröd och gräddfil och gräslök och rädisor och grönsallad. Vi blev lagom (läs tjockt) mätta i magarna och vandrade runt min lilla sjö med lönnlövskransar och bussade (läs busade) sen ner till Tantolunden med ost och jordgubbar. Ja, du hör ju, ganska så härligt. Månen vilade över oss som en stor och gyllene ost efter att aprikosen till sol hade vandrat iväg på andra sidan jorden. Midsommarregnet kom lägligt i förmiddags när jag bestämde mig för att sova en timme till.

Det är sommar och jag tänker vara ute och cykla, bada och leka i stan så ring om du vill att jag ska dela med mig av det mer än här! Tills dess får du en puss på nosen och en klapp på gumpen.

Vi prydde håren med matchande blommor, hon lila.

I onsdags var det lillördag med gamla lundavänner och nya stockholmsvänner. Vi beskådade solnedgång och skärgårdsbåtar från bergen på söder efter en superfin föreställning av vännerna på Högkvarteret. Sen svishade vi till Strand och spanade in potentiella ragg, men ack så få det blev.

Jag åkte hem med vinglasögonen på och gick upp 4h senare för att lämna pojkar på dagis. Några timmar senare lämnade Julia mig, och ack så sorgligt det blev.

Bilderna är faktiskt från två olika fantastiskt vackra solnedgångar. Jag säger som Bill Gates, det vackraste i världen går inte att köpa för pengar.

Julia är fortfarande här och jag kommer ha som en slags fantom-vän här när hon har åkt. Kommer kännas konstigt att inte bo med min Bentebent när hon åker tillbaka till lilla Lund.

Ikväll vill vi äta sushi och se vart våra slitna skor för oss. Kanske till en liten bardiskt med fruktiga drinkar, eller ett murrigt kaffé med svart kaffe.

Nu bytte spotify till Joseph Arthur och jag blir nostalgisk och harmonisk, ganska fin kombination när det inte hinner gå för långt. Tur, nu byttes det till Sakta vi går genom stan med fröken Zetterlund.

Igår och i förrgår var det kalas här hemma med först tacokväll, utan kött, och sedan igår popkorn och kortspelskväll med pyjamasparty. Mina fina lundavänner lyfter upp min vardag till molnen, kommer sakna självklarheten att ha dem här.

Nu har jag en Julia på golvet, det är väldans mysigt. Mysigt att bo med någon, mysigt att det är Julia, mysigt att läsa hennes ELLE, mysigt att gå och handla tillsammans. Mycket nöje helt enkelt.

 

Min studentpresent till Linnea blev av akvarell och kinestusch.

 

 

Ja, hon leker med sig själv, är man ensam så är man.

Jag är tillbaka igen. Efter en långhelg i barndomsstaden är min mys-kvot nästan översvämmad och nostalgin har infunnit sig ett antal gånger under dagarnas lopp.

I torsdags sprang (läs hoppade runt med nävar i luften) jag omkring och pussade på nyutsprungna studenter i vita klänningar. I fredags cyklade jag med glass i tassen, tack vare en gräddnos vid namn Julia. Sedan var jag på kusinens student och myste med hela tjocka släkten, nästan hela i alla fall. I lördags var jag i staden och myste i klassiska lundabutiker. Då kom jag hem med en prickig ugnsform, vinkorksersättare och, det finaste av allt, Alice in Wonderland, en utgåva från 1947 med originalbilder och härligt gulnande sidor. Lund har ju det mesta tänkte jag förvånat.

"Sit back, relax and enjoy the flight" och andra sköna citat prydde pin-up-karamellerna till höger. Ahlgréns godis är lunds godisbutik med stort G. Eller stor plånbok.

I söndags var jag med Kajsa och gjorde Söder osäkert, i alla fall färgsäkert. Jag var uppe vid Katarinahissen för första gången i mitt liv, och vilken upplevelse, eller i alla fall utsikt.

Pussen och Gamla Stan.

Pussen och Södermalmstorg.

Kajsa lyfter Coca Cola till skyarna, eller i alla fall till taken.

 

Idag har jag återsett min Maria, nyss hemkommen från Paris. Vi solade med latte i Vitabergsparken och pratade om vår stad och annat smaskigt. Väldigt mysigt, så vi bestämde att vi i princip ska bo på uteserveringar, parker och klippor med pickninckkorgar och vin i sommar. Eller jag bestämde det nu i alla fall.

 

Imorgon tar jag misären (läs järnvägen) ner till Lund för att fira studenter och ge presenter. Kanske äter jag mig så fet att jag måste köpa en till biljett hem, ingen vet men jag hoppas.

 

Nu har jag magknip och huvudvärk, dags för middag kanske?

Sitter och lyssnar på sommarspellista, fågelkvitter och en avlägsen basgång tillsammans med jubel och visselpipor. Det är tydligen studentvecka i Stockholm nu, ganska så härligt att höra alla glada tillrop så fort man öppnar fönstret, blir alldeles nostalgisk. Jag vill uppleva den där lyckan igen, total glädje och värme (trots regn och blåst). Idag är Linnea och Julia på bal på Grand Hotel och håller andan i långklänningar och skålar med skumpa, favorit i repris!

 

Idag har jag solat och sköljt av mig i vattenslangen med jämna mellanrum, så varmt var det. Sedan gick jag och handlade godispåse, choklad och ipren. Vecka?

 

Imorgon jobbar jag på Forum, wehehey. Ska shoppa sommarnödvändigheter. Nu är det nog officiellt sommar, det går inte att påstå annat. Något av det bästa med att bo i Stockholm då är närheten till vattnet överallt, sjöar, hav, pölar, plaska på du bara.

Igår var jag på Körsbärsvägen för första gången i mitt liv, men långt ifrån sista. Min kära Maria har nämligen flyttat dit och vi njöt av mumsig pastasallad och solnedgång från hennes takterrass. När vi hade ätit tills vi fick magknip gick vi in och poppade popkorn och socialiserade oss med några andra från korridoren. Sedan satte vi oss i Marias säng och tittade på Stockholm Boogie, en klockren sthlm-sommarfilm. Vi blev sugna på sena nätter och soluppgångar, bad, öl och fester.

Det kommer tänkte jag när jag sedan tog tunnelbanan hem genom försommarnatten.

 

Fin vandalism på tunnelbanan.

Jag blev nyfiken på klippet från TV4:as Förkväll med Nathalie Schuterman och hennes 11åriga dotter Chloé, en riktig snackis och det med all rätt. Chloé är 11 år och har en garderob för galet många tusenlappar. I hennes rum står en oöppnad Christian Louboutin-Barbiedocka, jag säger lek, hon säger "den går ju bara inte att öppna". När hon pratar märker man att hon är 11 år när hon får till söta små läspningar och härligt barnsligt kroppsspråk, däremot låter det som att det är hennes mammas ord som kommer ut ur hennes mun. Jag tycker synd om lilla Chloé. Mamman berättar t.ex. om en bild på Chloé, 3 månader gammal, sittandes i en soffa på Missoni i Milano och väntar på Nathalie mellan två ammningar. Väntan på föräldrarna började redan vid 3 månaders ålder.

Samtidigt kan jag inte undgå att tänka på hur många ofantligt rika människor det finns i världen och därmed liknande situationer. Att barn är maskotar för vuxenvärleden är ju inget ovanligt, det har bara inte varit med i Förkväll innan.

Jag tänker lite:

When I grow up
Be on tv
People know me
Be on magazines

When I grow up
Fresh and clean
Number one chick when I step out on the scene

Be careful what you wish for cus you just might get it

You just might get it
You just might get it