Bottle
Söt kortfilm!
Tur att jag inte är gjord av snö eller is när mina vänner är långt borta.
Tur att jag inte är gjord av snö eller is när mina vänner är långt borta.
Ticket to the city
Imorgon tar jag tåget till Sveriges största stad. Där ska jag bo, igen, och det kommer att bli så himla bra! Vi ses i Stockholm helt enkelt!
Oyster
Igår följde jag med vår franska inneboende på en miniskånetur till stranden vid Falsterbo. Det var helt vindstilla och solen speglade sig fåfängt i vattenytan. Det var löjligt vackert. Precis vad jag behövde efter att ha suttit framför datorn och letat lägenhet vad som känns som dygnet runt eller inte haft mycket vettigt att göra.
Vad är det man säger, världen är ditt ostron?
Vad är det man säger, världen är ditt ostron?
Icon
Om Jane Birkin hade varit i sin ungoms glansdagar nu hade hon definitivt blivit kallad it-girl och modeikon. Idag är hon lite för gammal för att bli kallad it-girl men däremot är stilikon en titel som hon mer än väl har förtjänat. Det vilar något mystiskt över henne, något hemlighetsfullt och finurligt. Och så förtjänar hon cred för att ha varit ihop med en fransman, bara det är en bedrift i sig enligt mig.
Se förresten filmen Blow up från 66. Den är helt knäpp, London-urban med en massa snygga 60-talskids. Det var även Jane Birkins första film.
Se förresten filmen Blow up från 66. Den är helt knäpp, London-urban med en massa snygga 60-talskids. Det var även Jane Birkins första film.
Breasts
Du har väl inte glömt att klämma på brösten?
Bend
Det är så tråkigt att inte ha någonting att göra. Jag har ju såklart något att göra men ingenting långvarigt, inget jobb eller skola att gå till. Det känns konstigt och tråkigt. Som tur är kommer det inte vara så här väldigt länge till, just nu mellanlandar jag bara i Lund och sen börjar nästa del av livet på riktigt, i Stockholm.
Purr
Ibland gäller det att hoppa, bara du har alla tassar redo för landning. Om ungefär en månad hoppar jag till Stockholm!
Fake polaroid
Sitter vid en dator som inte är min hemma hos min mamma. Det fanns dock inte lika många roliga/sentimentala bilder som jag trodde.
Hej Carolina!
Biche
Här kommer de sista bilderna från Paris för 2011. De är från sista dagen på jobbet och från en kvällspromenad från hemmet in till smeten.
Sista dagen på American Apparel kändes väldigt konstig. Jag tog med popcorn som överraskning till jobbarkompisarna, samtidigt som jag själv blev överraskad av ett upphittat gameboy som jag hade tagit med till lunshrummet för att ha något kul att göra på rasterna men som försvann när det möblerades om. Klart att det var ödet som bestämde att jag fick se att det kom i rätta händer igen innan jag begav mig iväg.
Min promenad började vid Boulevard Voltaire och traskades sedan vidare förbi Bastille där de sålde sockervadd i blinkande vagnar och barnen åkte i snurrande julkaruseller för att till slut komma till Notre Dame och Seine och lite längre fram på andra sidan floden även; Hotel de Ville.
Himlen var djupblå och mörk men under den lyste all juldekoration upp så att hela staden glittrade. Mitt på en bro över Seine med dess lyktbeklädda kanalbåtar fick jag en liten klump i halsen när jag tänkte på att åka bort från allt.
Där emellan alla ståtligeheter (eller iaf mellan B. Voltaire och Bastille) går man på en gata som heter Rue de Charonne och som är otroligt mysig med en massa små butiker och udda kaféer och barer. I ett av skyltfönstrena stod en rådjursfamilj. Rådjur (eller hind) heter förresten biche på franska och det kan man kalla någon man tycker om.
Sista dagen på American Apparel kändes väldigt konstig. Jag tog med popcorn som överraskning till jobbarkompisarna, samtidigt som jag själv blev överraskad av ett upphittat gameboy som jag hade tagit med till lunshrummet för att ha något kul att göra på rasterna men som försvann när det möblerades om. Klart att det var ödet som bestämde att jag fick se att det kom i rätta händer igen innan jag begav mig iväg.
Min promenad började vid Boulevard Voltaire och traskades sedan vidare förbi Bastille där de sålde sockervadd i blinkande vagnar och barnen åkte i snurrande julkaruseller för att till slut komma till Notre Dame och Seine och lite längre fram på andra sidan floden även; Hotel de Ville.
Himlen var djupblå och mörk men under den lyste all juldekoration upp så att hela staden glittrade. Mitt på en bro över Seine med dess lyktbeklädda kanalbåtar fick jag en liten klump i halsen när jag tänkte på att åka bort från allt.
Där emellan alla ståtligeheter (eller iaf mellan B. Voltaire och Bastille) går man på en gata som heter Rue de Charonne och som är otroligt mysig med en massa små butiker och udda kaféer och barer. I ett av skyltfönstrena stod en rådjursfamilj. Rådjur (eller hind) heter förresten biche på franska och det kan man kalla någon man tycker om.
Last supper
Min nyårsafton var alldeles fantastisk, precis som det ska vara. Jag brukar ställa in mig på att det kommer bli mediokert så att de vanliga "party of the year"-förväntningarna inte blir för stora. I år blev det dock riktigt kalaskul.
2011:s sista måltid började med medelhavsdelikatesser, fortsatte med lax, rotfrukter i ugn och ost i olika utföranden och avslutades med vit chokladmousse med någon slags passionsfrukt och mangopurré. Det kanske låter halvdant men det är bara för att jag är dålig på att beskriva (i själva verket smakade det helt underbart).
När nästan all dricka var slut och klackarna och kapporna på cyklade vi och såg på fyrverkerierna och skålade i champagne i Lundagård precis som man ska om man bor i Lund. Sedan dansad vi tills fötterna värkte och baksmällan slog till. Nästan i alla fall.
