Sitter och lyssnar på Francoise Hardy med en rosa mumintekopp i handen. Leker lite fransk idyll med benen i kors och fantiserar bort teet mot kaffe och trädgårdsdörren blir en fransk balkong. Låtsas att jag är åtrådd, petit och vacker med djupa mystiska ögon, att de två cyklarna utanför dörren är två pastellfärgade vespor, att salladen jag äter egentligen är en ost-och-vin-picknick på en bro över Seine, att kudden bredvid mig är en mörk fransman som viskar rodnande vackra ord i mitt öra.

En sommar på Stockholms berg med skärgårdsbåtar, sol och bad är i och för sig inte helt fel det heller.

Bild lånad från Flickr.