Ojojojojoj, vilken knasdag! Det började med att min tandställning åkte av (YAYH!), känns så otroligt konstigt i munnen nu. Lent, mjukt, bedövat, tomt, underbart! Det sjuka var att nästan ingen märkte att den var putsväck (Julia såg!) , trots mitt gigantiska leende. Men när jag pekade på tänderna blev det många kramar.

Vid lunsch var det falukorv och pasta (pasta liksom, till korv, hur?). Det var fantastiskt att kunna äta utan att ränsa tandställningen varannan tugga. Min lunsch slutade dock i mitt knä. Mindre fantastiskt. Hur kan man tappa kontrollen så totalt? Jag kommer inte ihåg vad jag hade sagt som gjorde att jag förtjänade ketchupkorviga kläder. Någon hade enorm PMS, man gör inte så, om någon inte ber om det. Om jag inte minns fel så sa jag aldrig "Snälla, kasta lite vatten på mig, och när du ändå håller på, varför inte min lunsch?". Nä, usch.